Bara svävar längre bort från mitt liv
Sitter och snöar in mig på datan. plötsligt slår det till något så in i helvete, kan röra varken ben eller kropp, vad är det som händer?
Svävar, lyfter, snurrar oj vad det snurrar.
sjunker ihop på databordet, är långt ifrån denna världen. Långt svävande bort.
Grips av en fruktansvärd känsla av ensamhet, panik och rädsla, den griper tag i mig med en järnhand och intalar mig att du aldrig mer kommer komma ner til jorden igen, du får säga farväl till alla som du älskar.
Du kommer att dö.
Öppnar ögonen långsamt och befinner mig i ett virrvarr av färger, ett hav av gungande skepp och en mörk mörk skog. Är fortfarande så fruktansvärt rädd att alla har lämnat mig.
Skakar av gråt till jag slutar andas med mina lungor, nu måste någon ta mig till sjukhuset fort!
Hjärtat slår fortare än någonsin förut och jag kan inte röra mina ben. Jag är förlamad.
Känner en hjälpande hand, andas in, andas ut - lungorna fungerar fortfarande. Tur.
Sätter mig upp, lutar mitt huvud ner mot mina knän, RING honom! JAg måste härifrån, och det är fort för allt jag hör är skrattande röster och nervösa blickar.
Varför är det INGEN som tar mig till sjukhuset?
Tårarana rinner fortfarande nedför mina kinder, men det är delvis tårar som speglar hur glad jag är som har överlevt. Men en massvis av tårar för att han inte kom, kom inte och hämta dig när du behövde det som mest.
Då Matilda, då fattar du att han aldrig kommer att komma någon annan gång heller?
Fatta det Matilda ditt dumma jävla luder!!
Aldrig, inte ens när du ber på dina bara knän om nåd, inte ens då kommer han.
Nu har jag bara försvunnit från mitt vardagliga liv och seglat vidare veckan ut, bara seglat och inte gjort någonting som återspeglar panikattacken jag fick i måndags. Jag orkar inte ta tag i mitt liv, är sjuk, är ensam är bara sjukt jävla missnöjd med läget.
Ikväll ska jag sympatisera med min kropp, jag ska bara göra som kroppen säger till mig och inte vad hjärtat säger.
Hade jag lyssnat på mitt inre hjärtas röst hade jag antagligen inte suttit här med dig idag, då hade jag seglat ännu högre över molnen.
Min värld är sprängd i bitar, lever just nu i en annan deminsion! Andra människor, andra miljöer, andra känslor, ingen som behöver veta hur fucked up du verkligen är.
Gud hjälpe mig.
För kärlek är inget som existerar
det ända som finns är lögner och falska förhoppningar, och det är inte helt okej.
Sluta tro på kärleken, det är lönlöst.
Jag svävar iväg..
Fridens liljor mina älskade vänner.
